HELVETE
Dom ringde precis från Umeå. Det var tänkt att jag skulle få tre veckors strålning, men det visade sig vara för farligt (alla lymfkörtlar ligger som en mur runt mitt hjärta och då skulle det vara ganska omöjligt att låta bli att stråla hjärtat också). Det blir mer cellgifter. Fuck lymfkörtlar, fuck doktorer, fuck allt. Nu är det jag som åker och köper minst en milkshake.
Hairloss
Jag har börjat sakna mitt hår ganska rejält nu. Jag saknar att borsta det, jag saknar att sätta upp det i höga hästsvansar, jag saknar att headbanga (vilket jag gör oftare än vad man kan tro) och jag saknar faktiskt till och med min maniska planering över vilka dagar jag ska tvätta det och ångesten över att det är för flottigt (okej det sista är väl mest sentimental saknad, det är faktiskt grymt skönt att inte ha några oprovocerat feta hårdagar).
Numera kan man inte längre kalla mig skallig. Jag skulle med ögonmått mätt säga att det är ungefär 13 mm långt just nu, och håret växer överallt där det ska. Nu är jag tillbaka i fasen att jag står framför spegeln och skriker på håret att det ska bli längre (tänk er coacherna i Biggest loser, ungefär så går jag på). Nog för att jag älskar min peruk, men den kan aldrig ersätta the real deal. Jag undrar hur lång tid det kommer att ta innan jag har en godkänd pojkflickefrisyr (det jag har just nu kallar jag för feministfrilla).
Okej så jag har två saker att ta upp
Först och främst - Jag har köpt nya springskor! Jag invigde dem idag tillsammans med Hannah på ett varv runt ryggis som gick så mycket bättre än förväntat. FUCK YEAH. Har nu suttit och knopat ihop en ny spelista som jag ska lägga in på telefonen och förhoppningsvis blir det lite joggning imorgon också.
För det andra - GISSA VAD JAG PRECIS SÅG PÅ TUMBLR? JO - DEN SVENSKA ÖVERSÄTTNINGEN AV THE FAULT I OUR STARS!!! AAAAH
Den kommer i vinter och kommer heta Förr eller senare exploderar jag, som jag antar är en bit av Hazel's citat “I'm a grenade and at some point I'm going to blow up and I would like to minimize the casualties, okay?”.
Alltså, den här boken betyder så mycket för mig. Jag förbeställde den innan den ens officiellt släppts, och den är signerad. Med en grön penna. Samma dag som jag fick den läste jag 4 kapitel, och sen när jag var tvungen att plugga och allt möjligt kom emellan läste jag lite mindre ofta. Hur som helst, så läste jag ut den samma dag som jag fick veta att jag hade cancer, och det är nog tack vare denna bok som jag har kunnat ha en sån lättsam inställning till det hela, eftersom det är just det den här boken i stor del handlar om. Det är en otroligt fin och rolig bok och jag är verkligen nyfiken på hur den kommer vara på svenska, så trots att jag har originalutgåvan från första tryckningen med Johns autograf i så kommer jag vilja ha den svenska översättningen i min samling. Åtminstånne så att Mamma kan få läsa den, för jag har inte fått henne att läsa TFIOS än, men det kanske går lättare med den svenska varianten? Eller?
Ibland pausar man på bra ställen...
Let's talk about NYCB
Detta blogginlägg presenteras i samarbete med (och läses bäst med) den här Spotifylistan.
Okej. Jag har blivit smått besatt av New York City Ballet. Det hela började med att jag såg dom fantastiskt snygga minidokumentärerna. Sedan tipsade Ronja mig om att de tillsammans med O.P.I släppt en nagellackskollektion.
Asså... Kolla in den där loggan! Kolla in den där förpackningen! Kolla in nyanserna på nagellacken! Kolla in namnen på nyanserna! OCH KOLLA IN LOGGAN IGEN! AAAH Jag döör vilken snygg logga! (Ett litet tips på nåt om nån kan köpa till mig i födelsedagspresent..... PRETTY PLEASE)
Så, när jag var i Göteborg och handlade lite nya balettkläder så dök denna tröja upp i mitt liv. Och tro mig, jag köpte den inte bara för loggan - den här tröjan är den skönaste tröjan jag någonsin har varit med om. Och den är så fiiiiiiin. I AM NOT WORTHY OF THIS TRÖJA OKEJ? (Worthy or not jag köpte den i alla fall.)
Okej, så har ni fattat hur hajp jag är över detta varumärke? Tror ni att detta är ett företag som jag skulle kunna kalla för ett av mina drömjobb? Hm, I'd say Yes. Vad råkar jag då se när jag lite sådär impulsivt klickar runt på deras hemsida?
VARFÖR BOR JAG INTE I NEW YORK OCH ÄR EN SENIOR OR GRADUATE STUDENT?!?!
Brain vs. Body
Ibland är jag allt annat än stabil. Jag tänkte skriva ett inlägg om hur mycket jag saknar att träna och vara fit for fight (ska dock bikta att jag precis åt en hel pizza. Om jag tröståt av sorgen över att jag krympt mitt älsklingslinne i tvätten eller om det bara var lunch får var och en avgöra för sig själv).
Förra sommaren joggade jag nästan varje dag och gick på Zumbapass och var allmänt hurtbullig (Mellan Mars och Juli gick jag ner 6 kilo). I år orkar jag knappt gå upp för en trappa utan att tappa andan totalt (och jag väger mer än vad jag gjorde innan fjolårets viktnedgång). Jag är extremt träningssugen och det faktum att jag och Jonas såg både första och andra Rocky-filmerna nyligen gör mig bara ännu mer taggad till att träna.
Grejen är ju den att hur stark viljan än kan vara, så kan jag inte orka med bara tankekraft. Jag var på ett Zumbapass med Mamma och Astrid för några veckor sedan och kunde bokstavligt talat inte stå upp efteråt. Mamma sa att jag hade ju inte behövt ta i 120% men det kändes fånigt. Hallå, jag är ju ändå dansare - om det är något jag ska kunna göra 120% så är det ett Zumbapass. Jag antar att hjärnan inte har hängt med kroppen, som numera är cancerpatient.
Hur som helst så har jag hittat en hyfsat bra lösning, nämligen Kinect. Jonas har köpt ett spel som heter My fitness och där kan man göra små pass på tio minuter, allt ifrån kondition till styrketräning till yoga. Meningen är väl att man ska köra flera olika pass varje gång, men för mig är ett eller två pass precis vad jag orkar med just nu. Då slipper jag ju ångra att jag betalar för ett Zumbapass som jag bara orkar köra halvdant. Sen när det blir lite soligare ska jag försöka jogga lite också. Jag längtar verkligen efter den fantastiskt sköna känslan av att unna sig och sin kropp som man inte kan få av nåt annat än fysisk aktivitet. Den är tusen gånger härligare än den man får när man unnar sig pizza.
Note to self & everyone else #25
Gå alltid, ALLTID på premiären av supergeekiga filmer. Tummen upp för att fangirla varenda liten reaktion på filmen högljutt i en fullsatt biosalong tillsammans med främmande nördar!
Projekt F - filmprojektet
Jag är just nu på bra humör. Nenne kom till mitt kontor (Läs: Min balkong) runt 18 och där satt vi och jobbade med F (som i filmprojektet) i tre och en halv timme. Nu har vi tagit ett ganska stort steg, skakat hand på vad filmen faktiskt ska heta och givit oss själva ett par deadlines att förhålla oss till. Mer kapital ska sökas, och en grafisk profil ska fastställas i samband med det.
Vi har även börjat nosa på en av de viktigaste faktorerna för att F ska bli så bra som vi vill - musiken. Jag kontaktade en bekants bekant (som även är en annan bekants bekant, and he is also min bekant också kan man då kankse säga) som gör väldigt fin elektronisk musik som passar perfekt att ha som både matta och självständig musik. Fick precis svar från honom och han är sammarbetsvillig, woho!
Och så är det ju självklart det där himla manuset. Jag har inte kommit så långt på det men några ledord i ämnet börjar sticka ut mer än andra och det ger lite inspiration.
31 441??!??!?
Alltså... Jag kan inte låta bli att lägga märke till att videon när Johanna klipper mitt hår har fått EXTREMT många visningar på youtube! What? Varje gång jag kollar så har siffran stigit med drygt 800 nya visningar. Hur..? Kul är det i alla fall. Hoppas det går lika bra för nästa filmprojekt, som för övrigt har ett namn nu! Vad det namnet är får ni inte veta än, men det börjar på bokstaven F (Nej det är inte filmprojekt, men bra skämt!)
