Ibland är det så skönt att bara göra göra göra göra göra, vara så upptagen att man varken hinner sova, eller gå på toa, och bara flyta med i livets kaos utan att behöva tänka efter eller vela. Precis så har hela min sommar varit. Eller vänta, det har nog varit så sedan Mars ungefär, när jag for till Naive för första gången och började plugga 200% för att komma ikapp med ettans kurser. 

Nog för att det är väldigt slitsamt att leva såhär, och att man får ett otroligt tunnelseende över saker och ting, så föredrar jag det istället för passiviteten. Missförstå mig rätt, jag är extremt duktig på att vara lat och inte göra det jag ska, men det hatar jag också med mig själv. Jag är som bäst när jag bara gör, även om det betyder att jag springer runt som en höna med huvudet avhugget. Det är fortfarande bättre än att sitta ned, göra samma sak varje kväll och behöva tänka efter om hur man skulle kunna göra det här eller det där. Det är bara när jag väl gör, även om jag gör fel, som jag verkligen är mig själv. 

 

På Måndag börjar skolan igen. Den stormande sommaren år 2013 är på väg mot sitt slut. Eller så är den inte det. Kanske den forsar vidare. Hur som helst vill jag bara säga att jag har haft en sömnlös och oförglömlig sommar.