För att uttrycka mig på kortfattad och korrekt ungdomssvenska; OH MY GOD.
Igår var första Jazzlektionen. Lovely. Underbart skönt att vara igång igen. Men hu vad jobbigt kroppen tyckte att det var att röra på sig efter en sommar fylld med läsk, milkshake, glass och allt hemskt jag har proppat i mig utan att träna någonting alls. Jag har knappt simmat någonting alls och jag gick inte ut och sprang en enda gång, trots att jag sagt flera gånger att jag skulle göra det. Hm.

Idag då, när jag kom hem från skolan, började jag känna gårdagens påföljder i min stackars lilla mage. Och träningsvärk brukar jag vanligen få två dagar efter träning, inte direkt dagen efter.

Nu är jag nyss hemkommen från baletten. Jag är HELT SLUTKÖRD. S to the L to the UTKÖRD. Jag fick be mamma att köra lite försiktigare när hon skulle skjutsa hem mig, för jag var på vippen att må illa. Jag skakar fortfarande i benen, armarna, ja, hela kroppen (å andra sidan, när skakar jag inte?), och jag har balkongen öppen för att få in så mycket frisk luft som möjligt, och det lustigaste är att jag måste lyssna på lugn instrumental musik, för till och med ansträngningen av att jag sjunger med i en så kallad svängig låt får illamåendet att komma tillbaka! OH MY GOD!

Klockan är inte ens 22 än, och jag tänker sova NU! Godnatt! Åh herregud....