Hejsan. Jag heter Louise. Kallas av en del för Lollo och andra för Loppe. Här, jag sträcker ut min högra hand till dig. Skaka den.

Jag har varit myndig i 89 dagar och det är helt sjukt. Idag har jag bott i min egna lägenhet i ett år och det är helt sjukt. Om mindre än 200 dagar kommer jag ta studenten och det är helt sjukt, för jag har nämligen en mentalitet som ett litet barn.

Jag älskar att pyssla och fick nyligen vattenfärger av mamma. Jag älskar färger. Och glitter. Och min stora röda pilatesboll. Och min lilla gröna kramkudde som jag alltid gosar med när jag ska sova i sängen som jag delar med ett får, en räv och en jättegammal och sliten lejonunge.

Jag älskar Harry Potter-fenomenet och en av de största besvikelserna i mitt liv är att jag inte går på Hogwarts. Trots mitt stora intresse för filmskapande så kan jag inte ta in att det inte är på riktigt. Min hjärna är övertygad om att HP-filmerna är framställda via magi.

När jag sitter på bussen eller är ute och går med mina stora skullcandylurar eller bara är hemma och har på musik på högsta volymen fantiserar jag fram musikvideor i huvudet. Jag dansar runt och föreställer mig coola bildvinklar, korta skärpedjup och mixtrade effekter. Jag dansar vidare och sjunger med till låttexterna och en del berör mig djupt medan jag tycker att andra är fåniga.

Jag älskar ord. Mamma pratar alltid om hur bra jag var på att skriva när jag var liten men mina betyg, resten av världens och även mitt egna omdöme håller inte alltid med henne. Jag tror jag tappade det någon gång. Jag vill hitta det igen. Jag vill skriva böcker. Om jag någonsin skriver en bok vill jag designa boken. Och sen vill jag göra om boken till ett manus och göra film utav det. Eller en teveserie. Jag älskar teveserier, för till skillnad från filmer, så tar inte historien bara slut efter konfliktupptrappningen, för allt går vidare precis som i verkliga livet.

Jag ser på livet på många sätt, ibland som en lek, ibland någonting magiskt, ibland en dans, ibland en teveserie, men oftast som någonting helt sjukt. Eller som en bok med några tomma sidor, som jag blev kallad häromdagen. Dessa 405 ord kanske har fyllt i en av sidorna nu.

Till sist måste jag bara nämna att jag har jättelånga ögonfransar.