Ibland kommer dom där tillfällerna när man bara träffar hur mycket trevligt folk som helst och man känner att världens awesome-kurva går upp ungefär 37 snäpp, eller hur? Och man tänker åååh jag älskar den här världen och alla människor i den och tänka sig att den här människan var såhär cool och rolig och trevlig OCH DEN HÄR MÄNNISKAN OCKSÅ OHMYGOD, eller ja, nåt i den stilen...

Och så sen möter man världens alla skitstövlar och puckon och bitchar och inser att näe, alla människor i den här världen är inte awesome. Och jag kan inte för mitt liv förstå varför folk hellre vill vara dryga, taskiga och mestadels hatade än att vara.... awesome.


/P. Eaceouth Ippiesson