Jag hittade igen en gammal Unga ST-krönika!

Eftersom Sundsvalls Tidning sådär lagomt snällt har tagit bort allt från Unga-redaktionen som fanns på deras hemsida går mina gamla texter, bilder och filmer inte att komma åt längre. Men! Idag hittade jag igen min Meningen med livet-krönika som jag skrev någon gång under 2009, tror jag. Så, varsågod (med reservation för att jag skrev detta för ganska längesedan)!

Stoppa pressarna! Alla kan sluta leta nu, för jag har hittat det som alla letar efter.
Kära läsare, jag har funnit meningen med livet! 

Men det är lite komplicerat. Jag har inte precis rest jorden runt och till slut hittat det legendariska svaret i ett gammalt tempel djupt inne i en outforskad djungel. Man kan snarare säga att jag snubblade över det, när det (till synes) låg och skräpade rakt framför näsan på mig.

Okej, jag förstår att många är nyfikna på vad det kan vara, så jag ska inte dra ut på det längre. Här kommer det;
Meningen med livet är att...
Ha träningsvärk i magen
Se världen genom ett tågfönster
Åka bakom pappa på hans motorcykel
Sjunga med i sin favoritlåt
Få en ny vän
Slicka upp det sista av kladdkaksmeten
Gå och lägga sig med nyrakade ben
Komma hem och sova i sin egen säng när man har varit bortrest vara
Vaken mitt i natten med kompisarna och diskutera djupa och lättsamma saker omvartannat
Bli bjuden på en kopp varm choklad när man fryser som allra mest
Skämta om fåniga saker vid middagsbordet
Kramas
Hälsa på en gammal bekant
Gå till frisören
Locka någon till att le
Vara ensam och filosofera
Skratta sig hes tillsammans med vänner
Plötsligt få ett sms av den där speciella personen
Ha sovmorgon
Försöka vissla samtidigt som man inte kan sluta skratta
Dansa till kroppen inte orkar mer
Känna en nostalgisk doft
Komma ett steg närmare sitt mål
Kliva av ett flygplan efter en lång resa och känna hur värmen och semestern slår emot en
Vara på väg att ge upp, men sedan inse att det är värt allt besvär som krävs.

En del kanske inte alls håller med mig. De kanske blev besvikna nu. I så fall ber jag så hemskt mycket om ursäkt, men det jag precis räknade upp är faktiskt meningen med mitt liv. Med andra ord; Jag anser att anledningen till att leva är de små ögonblicken av glädje som dyker upp med jämna mellanrum. Då spelar det faktiskt ingen roll om livet är skit ibland. Alla saker som får mig att le är värda att fortsätta leva för.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback