Prestera så att folk inte kan låta bli att kasta komplimanger på dig

Jag vet inte riktigt vad det är jag vill skriva nu. Jag vet inte ens om det kommer bli något av detta. Så känns det ofta nu - osäkerheten om huruvida saker ens blir av. Jag har så många ambitioner och planer som jag vill fullborda men allt bara krockar in i varanda och slutar i att jag stirrar in i väggen och skakar av stress. Jag såg en film en gång (Law Abiding Citizen), där en kille skulle hämnas på en mördare och tortera ihjäl honom (ja ja Mamma, det var en hemsk film, oroa dig inte, jag tänker inte se den igen eller få konstiga idéer av den), och för att mördaren inte skulle svimma av smärtan ger killen honom en adrenalinspruta. Ungefär så kändes det under cellgifterna, och lite så känns det även nu. Jag är 100% medveten om vad som pågår, jag kan inte slappna av, men jag har ingen aning om vad jag ska ta mig till.
 
Jag vill ha ett skinande rent hem. Jag vill få A på alla uppgifter i skolan. Jag vill bli bättre på att rita. Jag vill göra perfekta filmer och designa arbetsprover till min portfolio. Jag måste få min drömpraktikplats. Jag vill vara med på ett helt danspass utan att vila. Jag vill ha den perfekta kroppen och det perfekta håret. Jag vill ge bort de mest uppskattade julklapparna, presenter med trollbindande detaljer. Jag vill vara spännande och rolig och ha något intressant att berätta för folk. Jag vill prestera så att folk inte kan låta bli att kasta komplimanger på mig. Där ligger min ribba. Annars har jag inte gjort någonting sensationellt, och vad är det för mening med att göra någonting annars? Vad är det för mening med att få ett B på en tenta? Ett C i en kurs? Koreografier, designer och filmer som ser exakt likadana ut som allt annat jag gjort sedan fem år tillbaka? Vad är det för mening med att ge mindre än 280% på saker man vill åstakomma?
 
Allt handlar ju om att prioritera. Det har jag vetat om hela tiden, men när man måste prioritera allt på samma gång då? Okej, utseendet kan jag väl släppa på. Jag behöver inte vara lika perfekt där som jag måste på allt annat. Det är bara ett stort plus som faktiskt är viktigare än vad man skulle kunna tro. Men nu ska jag snart söka praktik. Det är så viktigtviktigtviktigt. Dit faller då filmerna och arbetsproverna. Även min personlighet. Jag har inte råd att vara blyg och självföraktande nu. Men samtidigt så kommer både revyn och hösterminens kurser före praktiken, rent kronologiskt. Julen också. Och jag klarar inte av att bo i ett bombnedslag. 
 
Nu har cirkeln slutits igen. Jag sitter här och känner hur energin nästan förlamar mig. Paniken kryper sig på. Och allt jag gör är att stirra in i datorskärmen. In i väggen. In i tomheten. Jag tänker avsluta detta inlägg med en  passande låt för att försöka motivera mig till att ta tag i det allra viktigaste; Go do!
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Elin

Du är inte ensam om detta!

2012-11-11 @ 22:29:41
Postat av: Elin

Glömde en liten glad gubbe:

:)

2012-11-11 @ 22:29:59
Postat av: mammie

voine, voine, som en gemensam vän skulle säga !

2012-11-11 @ 23:31:58
Postat av: nenne

känner igen mig som fan! vi diskuterade en dag om vad man trodde var meningen med sitt liv, och efter det skrev jag ner en liten text där jag tror att jag försökte formulera nästan exakt vad du skrivit här!
"Jag tror meningen i mitt liv är att vara, eller bli, nöjd. Jag strävar efter perfektion och att allt alltid kan bli bättre. Alla kan bli bättre. Om man kan göra bättre varför inte göra bättre? Det finns ingen mening att ge 80% när man har plats för minst 110%. Det handlar om vilja. Jag är rädd för att hamna i en situation där jag kunde gjort bättre. Där jag kunde ansträngt mig mer. Det kan hända att jag också måste lära mig att slappna av lite."
well, ja, typ samma sak i alla fall, haha! jag kan dela med mig av två citat som hjälpt mig ganska mycket under senaste tiden med prestationsångest, och när allt känns svårt och obetydligt, osv. "I guess you've just gotta find something you love to do and then... do it for the rest of your life" - Max Fischer (Wes Andersons Rushmore) och ett av mina favoritcitat "Careers very rarely are a waste of time - jobs usually are" - Donald Glover

ALSO: http://www.youtube.com/watch?v=1B3O381-iho&feature=plcp - so weird BUT I LIKE IT??

2012-11-12 @ 18:59:45
URL: http://nenne.bloggproffs.se
Postat av: nenne

sv: well yes! men det är just det! allt du gör nu gör du för att uppnå en karriär - och inte bara ett jobb! då får det kännas jobbigt och intetsägande, men man ska också komma ihåg att alla små obetydliga detaljer förmodligen kommer att ha en viktig plats i vägen till den karriär man vill ha (helst nu PÅ EN GÅNG!!!!!) men det måste få ta lite tid, eller hur? å shit alltså, om jag ska vara ärlig, så är vi väl båda två närmre vårt mål än många andra? så länge man vet vad man vill så kommer det att gå, kanske inte på just det sätt man tror, men kanske på ett ännu bättre sätt! speciellt om man är så målmedveten som du är - jag tror inte du har någonting att oroa dig för, verkligen! :)

2012-11-14 @ 10:42:15
URL: http://nenne.bloggproffs.se
Postat av: nenne

p.s. det betyder inte att man inte får oroa sig - för det måste man såklart också göra, haha! :)

2012-11-14 @ 11:36:57
URL: http://nenne.bloggproffs.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback