T F I O S
Idag låg ÄNTLIGEN min efterlängtade bok i brevlådan - John Green's The Fault in our Stars! YES! Motivation att underhålla mig själv med något annat än att sitta vid datorn eller kolla på TV! Jag har redan läst tre kapitel och den är åh så bra. Vi är lediga ända fram tills på Tisdag (då nästa kurs börjar) och jag måste se till att göra mig av med mina fyrkantiga ögon. Dessutom vill jag träna upp mitt läsintresse, både för att jag saknar att bara sitta och läsa fantastiska böcker men även av den fina anledningen att vi nästan bara har teoretiska kommunikationskurser den här terminen - och då gäller det att se till att man är läsvan.
Nu ska jag dyka tillbaka ner i boken börja på kapitel fyra! DFTBA!
Dansabstinens
Just nu sitter jag och äter grapefrukt och kollar på ett program på ettan som handlar om
Finska Nationaloperans balettskola i Helsingfors. Jag saknar dansen så att jag håller på att spricka! Framförallt baletten. Jag längtar efter att stå vid stången och bara köra stenhårt med teknik. Igår var jag och provade på Poweryoga på ego, och kom på mig själv rätt många gånger med att stå med armarna i femte position istället för vanliga yoga-armar. Det säger nog en hel del....
Alla klappar katten
Just nu sitter jag och sörplar i mig min fjärde kopp te för idag, samtidigt som jag målar nagellack över en liten dold maska under foten på mina strumpbyxor. Snart ska jag hoppa in i duschen och tvätta håret, få bort sminket från igår, och låta ansiktet vila lite innan det är dags för nytt. Sedan ska jag fylla termosen med ännu en kopp te (och kanske packa ner lite oboypulver som jag kan blanda ner i kaffet som jag ändå kommer bli tvungen att dricka ikväll), föna håret, äta lunch, hoppa i hotpants, t-shirt och mjukisbyxor, åka iväg och handla mat, frukt och energidryck, och efter det är klockan 14:30, och jag, Julia och Wilma möts upp i Skönsberg för att fixa hår, make up, och gå igenom allt in i minsta detalj. Sedan är det genrep. Med publik. Nu ger vi gärnet!
Idag är det lucia
Idag så är det ett år sedan jag och Nenne spelade in vår legendariska lucia-ripoff (som dessutom har försvunnit) av kom ner guvd. Idag är det ett år sedan MP08B hade världens konstigaste och charmigaste luciatåg på norra järnvägsgatan och terroriserade HV-Mode. Idag är det ett år sedan Jonas kom hem till mig, dagen efter att vi råkat umgås med varandra konstant från Fredag eftermiddag till Söndag kväll, utan att ens tänka på det. Idag är det ett år sedan vi gosade och tittade på musikhjälpen. Idag är det ett år sedan det blev vi.
Se på mig, jag är trött som ett såll som är blött
Jag är helt slut. Just nu sitter jag i mjukiskläder och lyssnar på Albin Gromers senaste låtar , dricker cola ur en mugg och passar på att andas. Om ett tag ska jag och Jonas gå till mamma och äta potatisbullar och bacon. Kanske inte den mest glamourösa Lördagskvällen men jag kunde inte vara nöjdare.
Igår var det tenta, följt av tentafest med GDK11. Såklart. Egentligen hade jag inte tid att vara med igår (som vanligt), men jag kände att det var dags att vara med klassen nu för en gångs skull. Det var ett bra beslut, jag hade hemskt roligt trots att jag kom dit lite sent och var tvungen att åka hem lite tidigt. Många härliga skämt föddes igår (Duplex/triplex, Anna Plexi, Snöret och Röret och en massa saker som jag inte kommer ihåg) vi dansade och babblade strunt samtidigt som jag hade smskontakt med Julia, Wilma och Stefan för att planera när och var vi kunde dansa imorn. Klockan ett, på scenen, blev det.
Så. Imorse åkte jag till Skönsberg för att tamejfansätta de koreografier vi inte har färdiga och slipa lite på det vi har. Vi har tre dansnummer som vi har ansvaret för, ett eget nummer och två där vi är bakgrundsdansare.
Vårat eget nummer är nu nästan klart, vi har bara några få luckor som behöver sättas (men de delar som vi kom på idag, åh vad bra det blev! Jag önskar ännu en gång att jag kunde visa för er, men nope! Det är hemlis!) och lite olikheter som vi behöver slipa på.
Öppningen för akt två - där satte vi hela dansen!!! Jag är helt sjukt nöjd och stolt över oss för det, eftersom det är ett nummer som vi har grämat oss lite över för att det är inte riktigt vår stil, det är lite för mycket massdans. Well, fuck that säger jag nu, för även om den är lite fånig så kommer den dansen se riktigt bra ut och så är den hemskt rolig att köra. I klackskor. Och rosa fjärderboar (jepp, det heter så i plural, jag googlade det) med matchande långhandskar till.
Sen har vi dans nummer tre. Det sista som händer innan paus. Den här dansen har vi sett fram emot väldigt länge, för det är väl den låten som passar bäst till de rörelser som våra kroppar känner sig bekväma i. En jättevacker låt (med utbytt text såklart, men den texten är ganska fin den med), en riktig klassiker, och vi ska ha håret utsläppt och vita tyllklänningar.
Grejen med den här dansen är att den är himla... klurig. Svår. Det är lätta rörelser, men vi kommer dansa så ytterst långsamt att vi måste vara perfekt synkade med varandra och varenda muskel i våra kroppar måste vara spända på rätt sätt. Och så gäller det att vi inte ser ut som om vi håller på att skita på oss, eftersom folk kommer ha tid att kolla på våra ansikten.
Allt måste vara perfekt med den dansen. Verkligen ALLT. Imorgon är det träning igen, och vi ska köra den tills vi verkligen vill spy, men den måste sitta.
Okej. Nu vet jag inte riktigt hur jag ska avsluta detta, så jag säger såhär; Nenne - kolla rubriken. Du har väl referensen? Well, gör lite research om du inte hänger med, jag vet att du bör kunna detta. Se det som en ledtråd till vad som komma skall. Fast med utbytt text såklart. Okej. Nu är det slut.
Ni kan få en smiley också.
:)
En helvetes jävla vecka
Lördag 26 Nov: Diskuterade med Astrid hur sällan jag får migrän numera. Kom ihåg att jag fick ett anfall när vi precis hade börjat med photoshopövningarna, vilket var ungefär en månad sedan. Förutom det mindes jag inte ens när jag hade migrän sist.
Tränade med revyn, i en kokhet salong med starka strålande lampor. Den första snön blev dock min räddning, när jag stod i dörröppninen och lät stormen skölja över mig (det såg ut ungefär som i den där scenen i V för Vendetta)
Måndag: Migrän
Heldags-Illustratorföreläsning, värken smyger sig på vid lunchtid, när jag kommer hem är jag helt mosig i hjärnan och har knappt koll på vad jag gör på dansen.
Tisdag: Nästan migrän (introducing ett helt nytt superord; Pågrän = Migrän + På g)
Onsdag: Migrän
Sprang ner på stan i hagelstorm. Pluggade ett par timmar med klassen på barista, vid lunchtid kunde jag inte ens se vilka som satt bredvid mig. Gick hem och dog i sängen, fick inte så mycket mer pluggande gjort den dagen.
Torsdag: Migrän
Börjar arbeta på vapenskölden, vid lunchtid ser jag knappt vart jag sätter ritstiftet. Åker till sjukhuset och får ny migränmedicin utskriven. Ett skumt, dyrt piller som är instängd i hela 4 förpackningar så att den inte ska skadas av ljus och fukt. På kvällen blir jag tvugnen att ta ett till piller, när jag inser att jag inte ens kan se mig själv i spegeln på baletten.
Fredag: Migrän
Springer runt och gör ärenden på stan, fast besluten om att jag ska klara mig förbi lunchtid utan att få migrän. 11:25 glittrar hela regnbågen framför mina ögon, jag tar ett piller och en dusch. Tack och lov att den här medicinen faktiskt fungerar, dock så kommer jag vara som en bakfull zombie i åtminstånne några timmar till.
Imorgon (och på söndag) är det dansföreställningar. En vid lunchtid och en på kvällen. Av att döma av det här mönstret så är jag lite orolig över hur det kommer att gå... Ta helgledigt nu migränen, du ska fan inte hindra mig från att få stå på scenen.
We'll have early morning madness, we'll have magic in the making
Nu har vi kommit igång på riktigt med träning inför revyn (yes - jag ska vara med i Norrlandsrevyn i år/nästa år(? Premiären är på nyårsafton och resten av showerna är Januarilördagarna - blir det i år eller nästa år?) som dansare och statist, SAY WHAT! Köp biljetter nu!). I söndags fick vi till nästan två minuter och trettio sekunder koreografi på vårat egna nummer, och igår träffade vi (vi här är by the way Jag, Julia och Wilma (och även Camilla) (och även Linn och Emelie som tyvärr inte kunde vara med, så vi är alltså jag, Julia och Wilma (Hej nu kommer det många slutparanteser! Woho!)))) resten av reyvgänget och diskuterade kostymer, kollade på när Stefan och Hans övade på två helt jävla asroliga sketcher och satte lite bakgrundskoreografi till några av musiknumren. 18 till 22 höll vi på (RIM! AHA!) innan jag fick skjuts hem, helt utmattad men fantastiskt lycklig. Jag önskar att jag kan berätta om allt roligt som jag får vara med om, men jag får ju inte avslöja något så det enda jag kan säga åt er är att köpa biljetter.
Malplacerade tåspetsskor.
Jag har lite problem med photoshopuppgiften som vi håller på med just nu. Vi skall göra ett slags kollage (som ska beskriva oss som individer, såklart. Uh.) bestående av minst fem olika bilder. Jag ska fota den sista i morgon tror jag, men hittils har jag himmel, stad, skylt och tåspetsskor. På skylten ska det stå en människa (som om skylten är en brygga eller väg eller något sådant) som har tappat tåskorna. Dock ser de så otroligt fula ut när de bara ligger där, jag får inte till någon ordentlig vinkel och min datamus krånglar.
Och vet ni vad jag äter till lunch idag förresten (så här klockan kvart i tre)? Pizzakanter. Kanterna, utan pizza. Okej?
Finn ett fel.
Jag ska komma tillbaka, jag kan börja om jag vill
Just nu sitter jag och skriver på en artikeluppgift (eller ja, precis i detta ögonblick tog jag en liten paus, som denna artikeln säger att man måste göra för att kunna vara kreativ - Maha! What goes around comes around, artikeln!) som i princip dominerar mitt liv den här veckan. Igår var jag på Osynlig (en webbyrå här i stan) och intervjuade deras VD/Creative director (hur GDK förvandlats till Journalistutbildningen har jag ingen aning om, det var inte alls något jag var beredd på).
Eftersom det var min första riktiga intervju på ungefär två år (och dessutom med en person som jag anser värd att inte skämma ut sig inför) var jag lagomt nervös, men det gick jättebra. Arbetsplatsen var jättefin och mysig (inte lika underbar som på Perfect fools som vi var till i Stockholm, men inte långt ifrån!) och jag blev erbjuden kaffe innan vi gick in genom en dörr prydd med en bild av gamla, pixliga, Mario på. Bara det tyckte jag var jättehäftigt men jag blev tvungen att dölja min hysteriska förtjusning när jag insåg att hela rummet hade Super Mario-tema. Ventilationsrören var grönmålade, det fanns uppklistrade svampar lite här och var, och så - ohmygodcanyoubelievethis - ohyouregonnalovethis - waitforit - fanns det en fondvägg. En blå fondvägg. Med lite grönt, brunt, och rött. På den blåa väggen hade de klistrat fast dekaler, så att alltihopa såg ut som en direkt printscreen från spelet. Jesper, som jag intervjuade, berättade även att en av hans arbetskamrater hade klurat ut att på något sätt skulle man kunna hoppa bredvid väggen och klara ut hela spelet - hemskt invecklat (and I loved it!).
Själva intervjun gick bra (förutom att jag hade lite panikångest över att jag självklart inte var 100% säker på att ljudet spelades in, trots att jag egentligen visste att det gjorde ljudet visst. But y'know ångest, liksom. Om inget går fel så kommer något gå fel. ALLT. KOMMER. GÅ. FEL. Du är så jävla körd, fröken Åslund!!!! Och så vidare...), han berättade jättespännande saker som inspirerade mig till att jobba på en liknande arbetsplats (fast helst då på en plats med lite mer rum för film). Efter 45 minuter kände vi oss klara och jag gick hem, dog i sängen av utmattning (jag kanske borde nämna allt jag gick omkring och bar på - Ett stycke fullsmockad skolväska, ett stycke fullsmockad kameraväska, ett stycke jättetungt exemplar av magasinet Bröllopsguiden, och en tung måltidsersättning som jag tänkte äta (?) vid tillfälle. Tillfället blev för circa 30 minuter sedan. Well well.), och började lite smått renskriva mina (ganska så obefintliga) anteckningar och lyssna igenom inspelningen.
Idag har jag skrivit betydligt mer. Kanske 70% av själva artikeln. Och anledningen att jag avbröt detta för att istället skriva ett blogginlägg var att jag precis kommit över 2153-strecket (Enligt uppgiftsbeskrivningen ska vi ligga mellan 2000 och 3000 tecken så jag ligger ganska bra till), och vart extremt stolt över mig själv. Jag vet att jag nämnt det någon gång här i bloggen, men framförallt så klagar jag på mig själv varje dag för att jag inte skriver. Varje gång jag ska lägga upp något här så blir det facebook-längd på det hela. Men jag kände att proppen släppte lite idag, så jag tog tillfället i akt och skrev detta fina blogginlägg på ungefär 3350 tecken. Jag ska börja skriva igen. Jag tänker ta revanch.
BE PREPAAAAAARED!
BE PREPAAAAAARED!
Den Fjärde Oktober Tjugohundraelva
Idag har jag diskat, städat, lyssnat på P3, flätat håret, redigerat en tidningssida, fått tillbaka min tenta, promenerat hem, firat kanelbullens dag, svabbat golvet, tagit ut soporna, gjort slut på värmeljus, kollat på Big Bang theory, och diverse andra saker.
How do you like my last day as an artonåring?
How do you like my last day as an artonåring?
Hometown Glory
Ikväll var jag på ett yogapass på Friskis och svettis med Magdalena. Jag hade egentligen ingen aning om vart jag skulle hoppa av bussen för att komma rätt och inte heller riktigt vart jag skulle ta vägen efter det, men lyckades hitta dit precis i tid. Efter en veckas nollning plus rätt mycket träningsvärk och en något halvutvecklad förkylning kan jag lugnt säga att min kropp är ganska sliten. Det var hur skönt som helst att bara få stretcha, andas tungt och vila under en filt. Om jag blir commit-general nästa år ska jag lätt göra det obligatoriskt för nollorna att ha en avslappningsdag!
Sedan var det bara att promenera hem. På så sätt lyckades jag lokalisera lite mer exakt vart Friskis låg någonstans, och vilken väg jag kan ta dit. I mina hoptejpade kosshörlurar lyssnade jag på verkligheten i P3 och förtrollades över hur vacker den här staden är när det börjar bli mörkt. Många av de nyinflyttade studenterna som jag har träffat och pratat med under nollningen har sagt att de verkligen gillar Sundsvall, att det är en mysig, speciell och vacker stad. Jag har mest rynkat på näsan åt det påståendet, men jag behövde bara bli påmind, för egentligen så älskar jag ju verkligen mitt fina Sundsvall.
Nåt är seriöst fel med mig nu
Inom de senaste veckorna har jag märkt en del förändringar i mina matvanor.
- Jag ÄLSKAR numera te och dricker minst två koppar om dagen.
- Från att inte ens kunnat vara i samma rum som en ost tycker jag det nu är riktigt gott att äta ostmackor
- Nötter. Oh my god. Folk borde veta att jag hatar nötter. Inte nu längre tydligen. Det sa bara POFF en dag och så vart jag plötsligt jättesugen på jordnötter. Cashew funkar tydligen också. Vad i hela
- OCH ALDELES NYSS ÅT JAG FISK (Läs: inte lax!) och TYCKTE OM DET
Vem är jag och vad har hänt med den riktiga Lollo?
End of July
Igår kväll var jag ute med Johanna och sprang lite. Sedan gick vi hem och hittade en massa roliga saker. Till exempel att jag när jag var ungefär elva, ansåg att min favoritpryl var "Rumpan (för den kan man vicka på)".
Sedan (ungefär halv elva) kom Mamma hem och vi lagade bakad potatis och toscanaröra. Jättegott!
Idag har jag ont i halsen. JÄTTEONT. Och ni vet ju att jag inte bryr mig så mycket om småförkylningar och snorighet, men när halsontet kommer så är det synd om mig på allvar. Så tyck synd om mig.
Just nu sitter jag och varvar sängen med skrivbordet, körkortsplugg med tumblr och liknande.
31 Juli, för exakt ett år sedan, var jag och Nenne i London på Harry Potter walk.
31 Juli, Idag, sitter jag och skriver ett au pair-svar på en annons från en familj i centrala London. Tänk. Om. Jag. Får. Åka. Dit.
Sedan (ungefär halv elva) kom Mamma hem och vi lagade bakad potatis och toscanaröra. Jättegott!
Idag har jag ont i halsen. JÄTTEONT. Och ni vet ju att jag inte bryr mig så mycket om småförkylningar och snorighet, men när halsontet kommer så är det synd om mig på allvar. Så tyck synd om mig.
Just nu sitter jag och varvar sängen med skrivbordet, körkortsplugg med tumblr och liknande.
31 Juli, för exakt ett år sedan, var jag och Nenne i London på Harry Potter walk.
31 Juli, Idag, sitter jag och skriver ett au pair-svar på en annons från en familj i centrala London. Tänk. Om. Jag. Får. Åka. Dit.
Jag tappar ord
Jag hittade ett utkast här i bloggarkivet. Måste ha skrivit det här nån gång i Maj.
"Är det någon av er som har märkt att jag inte bloggar så ofta numera? Ja. Hannah har märkt det. Och jag också.
Det känns som om jag inte tänker lika mycket nuförtiden. Det behövs liksom inte längre, nu när jag har Jonas. Han tänker smarta tankar som han delar med sig till mig. Jag nickar och lär mig. Behöver inte tänka själv.
Och så har jag nästan ingen ork till någonting, vilket inte alls är bra såhär i slutspurtstider (New word invented!) innan mössor skall påtagas och examen ska ...tagas. Den med. Hahah. Jag skriver som en jäkla kratta, jag säger ju att jag tappar ord! Shit pommes, jag måste bli bättre, minst lika bra som jag var förut. Annars blir inga böcker skrivna. Inga alls.
Och till råga på allt så misslyckas jag verkligen (detta skriver jag med risk att Noisywords förvandlas till Bridget Jones Dagbok) med att gå ner i vikt."
Öhm. Well, som uppdatering på detta kan jag ju säga att det sistnämnda problemet är så gott som löst, men ja, jag är fortfarande jätteirriterad på mig själv för att jag inte skriver längre. Skriver inte långt. Skriver inte intressant. Skriver inte fyndigt. Skriver inte bra. Samtidigt som jag bannar mig själv för att jag är så ofantligt dum som sitter och försöker skriva krönikeliknande blogginlägg när jag borde skriva jobbansökningar eller åtminstånne anteckningar om trafikregler.
Jag var på birsta förra veckan, och köpte en jättefin rosa kalender. Jag vill gärna att den ska komma till bra användning och fyllas med intressanta planer, minnen, små anteckningar och åsikter, viktiga påminnelser och nedräkningar till spännande händelser. Inte bara att det ska stå "Städa. Diska. Jogga. Ät inte godis/chips/donken/nåt onyttigt alls." på varje dagsruta.
Det ultimata vore ju om jag kom in på Miun. Efter första "uttagningen" (?) blev jag reserv nummer 11 på Grafisk design och kommunikation. Jag har tidigast varit mest pepp på designbiten men nu börjar jag nästan tänka att det här med kommunikationen spelar mest roll. Jag måste lära mig kommunicera. Jag måste lära mig tänka. Jag vill ha tillbaka alla mina funderingar, hittepån och ambitioner som mitt huvud förut brukade vara fyllt av. Just nu är det bara fullt med tomt.
"Är det någon av er som har märkt att jag inte bloggar så ofta numera? Ja. Hannah har märkt det. Och jag också.
Det känns som om jag inte tänker lika mycket nuförtiden. Det behövs liksom inte längre, nu när jag har Jonas. Han tänker smarta tankar som han delar med sig till mig. Jag nickar och lär mig. Behöver inte tänka själv.
Och så har jag nästan ingen ork till någonting, vilket inte alls är bra såhär i slutspurtstider (New word invented!) innan mössor skall påtagas och examen ska ...tagas. Den med. Hahah. Jag skriver som en jäkla kratta, jag säger ju att jag tappar ord! Shit pommes, jag måste bli bättre, minst lika bra som jag var förut. Annars blir inga böcker skrivna. Inga alls.
Och till råga på allt så misslyckas jag verkligen (detta skriver jag med risk att Noisywords förvandlas till Bridget Jones Dagbok) med att gå ner i vikt."
Öhm. Well, som uppdatering på detta kan jag ju säga att det sistnämnda problemet är så gott som löst, men ja, jag är fortfarande jätteirriterad på mig själv för att jag inte skriver längre. Skriver inte långt. Skriver inte intressant. Skriver inte fyndigt. Skriver inte bra. Samtidigt som jag bannar mig själv för att jag är så ofantligt dum som sitter och försöker skriva krönikeliknande blogginlägg när jag borde skriva jobbansökningar eller åtminstånne anteckningar om trafikregler.
Jag var på birsta förra veckan, och köpte en jättefin rosa kalender. Jag vill gärna att den ska komma till bra användning och fyllas med intressanta planer, minnen, små anteckningar och åsikter, viktiga påminnelser och nedräkningar till spännande händelser. Inte bara att det ska stå "Städa. Diska. Jogga. Ät inte godis/chips/donken/nåt onyttigt alls." på varje dagsruta.
Det ultimata vore ju om jag kom in på Miun. Efter första "uttagningen" (?) blev jag reserv nummer 11 på Grafisk design och kommunikation. Jag har tidigast varit mest pepp på designbiten men nu börjar jag nästan tänka att det här med kommunikationen spelar mest roll. Jag måste lära mig kommunicera. Jag måste lära mig tänka. Jag vill ha tillbaka alla mina funderingar, hittepån och ambitioner som mitt huvud förut brukade vara fyllt av. Just nu är det bara fullt med tomt.
Zumba, städat, sit ups
Livet är hyfsat trevligt just nu.
Min dag började med att jag klev upp klockan åtta (helt utan klagomål, trots att jag var ute på gratisdagen igår kväll och kom i säng inte jättesent men inte precis tidigt heller), åt flingor och drack te, och sedan bytte om för mitt första Zumbapass någonsin. På torget. I stekande solsken. Och stekande kockar några meter bort som osade stekos på oss. Och med vattenflaskan i bilen.
Men lika glad för det var jag, för herregud vad roligt det var! Där står jag och Astrid och Mamma och en massa andra, galet svettiga, bland alla som är ute på stan, och skakar loss och bryr oss inte ett dugg. Fantastiskt!
Sedan for vi hem och duschade, tog farväl av Astrid (eller Asteroid som hon numera kallas, creds till mig för att alltid hitta på skitbra smeknamn? Tackar!) och så gick jag runt på stan med Johanna och Nenne, kollade på talangjakten, träffade folk man annars aldrig träffar, letade orangea spetstrosor, åt langos och bullar, innan jag till slut var tvungen att gå hem, med argumentet Jag måste lägga in mjölken i kylen! Med mig hade jag Johanna och när det lilla mjölkpaketet var på sin rätta plats tog vi datorn och (för övrigt - jag lämnade en stökig lya, kom hem till en fin städad lägenhet! Tack Jonas, så duktig, belöning fick han minsann också, i form av en av de få kvarvarande heliga skittlespåsarna från Polen!) for hem till Johanna för att börja kolla på Säsong 2 av Misfits (som jag självklart redan såg i julas, men Johanna aldrig kunde se, så det var minsann på tiden att vi kollade på det!) och gosa med hennes underbara lilla kattunge Pepsi!
Vid elvatiden fick jag skjuts hem, här har jag nu druckit te, scrollat igenom tumblr, och helt randomly lagt mig ner på yogamattan (som äntligen hittat sin väg till min lägenhet) och kört världens sit up-pass! Blandade småcrunches! Stolt är jag över mig själv som äntligen börjat få nån ordning på min kropp och kan ha världens vackraste, höga shorts utan att skämmas över någonting.
I'm on the right track, Baby.
Min dag började med att jag klev upp klockan åtta (helt utan klagomål, trots att jag var ute på gratisdagen igår kväll och kom i säng inte jättesent men inte precis tidigt heller), åt flingor och drack te, och sedan bytte om för mitt första Zumbapass någonsin. På torget. I stekande solsken. Och stekande kockar några meter bort som osade stekos på oss. Och med vattenflaskan i bilen.
Men lika glad för det var jag, för herregud vad roligt det var! Där står jag och Astrid och Mamma och en massa andra, galet svettiga, bland alla som är ute på stan, och skakar loss och bryr oss inte ett dugg. Fantastiskt!
Sedan for vi hem och duschade, tog farväl av Astrid (eller Asteroid som hon numera kallas, creds till mig för att alltid hitta på skitbra smeknamn? Tackar!) och så gick jag runt på stan med Johanna och Nenne, kollade på talangjakten, träffade folk man annars aldrig träffar, letade orangea spetstrosor, åt langos och bullar, innan jag till slut var tvungen att gå hem, med argumentet Jag måste lägga in mjölken i kylen! Med mig hade jag Johanna och när det lilla mjölkpaketet var på sin rätta plats tog vi datorn och (för övrigt - jag lämnade en stökig lya, kom hem till en fin städad lägenhet! Tack Jonas, så duktig, belöning fick han minsann också, i form av en av de få kvarvarande heliga skittlespåsarna från Polen!) for hem till Johanna för att börja kolla på Säsong 2 av Misfits (som jag självklart redan såg i julas, men Johanna aldrig kunde se, så det var minsann på tiden att vi kollade på det!) och gosa med hennes underbara lilla kattunge Pepsi!
Vid elvatiden fick jag skjuts hem, här har jag nu druckit te, scrollat igenom tumblr, och helt randomly lagt mig ner på yogamattan (som äntligen hittat sin väg till min lägenhet) och kört världens sit up-pass! Blandade småcrunches! Stolt är jag över mig själv som äntligen börjat få nån ordning på min kropp och kan ha världens vackraste, höga shorts utan att skämmas över någonting.
I'm on the right track, Baby.
Utgång är framgång
Herregud, vad roligt jag hade igårkväll.
Planen var egentligen att jag bara skulle snabbt åka upp till Linnea för att hänga lite med klassen under deras förfest och skriva lite i mössor och sen dra hem, men så impulsköpte jag och Johanna biljetter till Oscars, för vi hade så underbart kul med klassen.
Vi hann beta av Invito, Oscars och Donken innan jag började promenera hem med Johanna och Jonas runt halv fyra i strålande soluppgång. Under kvällen hade jag hunnit dansa ORDENTLIGT (som jag inte riktigt gjorde i Torsdags), med Elin, Jennifer, Stina, Sofia, Klassen, och även lite random folk (till exempel Fredrik från skräckfilmen).
Men. Det coolaste var ändå, när jag, Johanna och Jennifer, på väg mot donken, går förbi Allstars och börjar skrika "VAR. ÄR. JONAS? TJAALAAALAAALAALAAA!" och HELA, och då menar jag HELA, Allstars uteservering sjöng med, och tittade sig om kring. Vart var Jonas? Längst inne på Allstars, så han missade det helt. Pfft.
Jag kommer aldrig glömma den här kvällen. Tack folket, tack.
Planen var egentligen att jag bara skulle snabbt åka upp till Linnea för att hänga lite med klassen under deras förfest och skriva lite i mössor och sen dra hem, men så impulsköpte jag och Johanna biljetter till Oscars, för vi hade så underbart kul med klassen.
Vi hann beta av Invito, Oscars och Donken innan jag började promenera hem med Johanna och Jonas runt halv fyra i strålande soluppgång. Under kvällen hade jag hunnit dansa ORDENTLIGT (som jag inte riktigt gjorde i Torsdags), med Elin, Jennifer, Stina, Sofia, Klassen, och även lite random folk (till exempel Fredrik från skräckfilmen).
Men. Det coolaste var ändå, när jag, Johanna och Jennifer, på väg mot donken, går förbi Allstars och börjar skrika "VAR. ÄR. JONAS? TJAALAAALAAALAALAAA!" och HELA, och då menar jag HELA, Allstars uteservering sjöng med, och tittade sig om kring. Vart var Jonas? Längst inne på Allstars, så han missade det helt. Pfft.
Jag kommer aldrig glömma den här kvällen. Tack folket, tack.
Me gusta
Idag har jag gjort färdigt mina fotoportfolior (portfolios? portfolier? portfolioar? äh whatever), satt skräckfilmen på exportering, solat lite, käkat Matlusthburgare (ååååh <3), bakat, städat hela lägenheten, lagat mat, diskat typ 4 gånger, övat på att gå i mina skithöga studentskor, fyndat ett par hipsterbrallor hemma bland Mammas gamla gömmor, och nu sitter jag och käkar cookies och jordgubbar och är allmänt nöjd över att det äntligen är friday/fredagsmys/jagvillhafredagidag/friday I'm in love-dagen.
Jag hinner inte hitta på någon fyndig rubrik för jag har så mycket annat viktigt att göra
Okej. Just nu är det alltså JAPANATOMBOMBUPPSATS & SKRÄCKFILM & PORTFOLIO & DANSUPPVISNING & BALKLÄDER & GULDTROFÉ & STÄDNING & MATLAGNING & SCHLIMMANERSIG & HITTAFLAK & SÖKJOBB & MÖSSPÅTAGNING & STUDENTMOTTAGNING som snurrar runt i mitt huvud. Allt det här ska vara fixat på sisådär 2-3 veckor. Oh my fucking god.
Och enklare blir det verkligen inte när jag även har KOM KOM TILL ICA NU snurrande i huvudet i otakt med ovannämnda stressmoment.
Och enklare blir det verkligen inte när jag även har KOM KOM TILL ICA NU snurrande i huvudet i otakt med ovannämnda stressmoment.
Längtar så mycket till långfredan att jag tror att jag dööööööör....
Stress. Ångest. Panik. Rastlöshet. Likgiltighet.
Shit in.
Nu har skolan endast framkallat detta i ett ganska bra tag. Uppsatser, nationella, vanliga prov, och så Final Cut som inte vill sammarbeta. Jäkla filminställningar. Min ärkefiende.
Ska strax iväg och filma skräckis på GA, förhoppningsvis för sista gången. Vi MÅSTE verkligen bli klara nu, annars är vi körda. Och dåliga människor, eftersom vi kör så jäkla mycket med våra stackars skådisar. (Sally, Toivo, om ni läser det här (Jag slår vad om en miljon att Fredrik aldrig kommer läsa det här, hahah!) - NI GÖR ETT SÅ JÄKLA BRA JOBB!!! (OCH DON'T WORRY WE'LL MAKE UP FOR IT AND BJUDA ER PÅ PIZZA OCH FILMKVÄLL))
Har i alla fall läst igenom hela Public Relations-uppsatsen som jag ska redovisa imorn, och gjort lite anteckningar. Hoppas jag inte grillar Jossan och Linsan för hårt (men känner jag min och Chittans uppsats rätt så kommer även vi bli ganska välstekta).
Hm, what else? Jag har beställt födelsedagspresent till Mamma på Media Markt. Hoppasingetgickfelfördålovarjagattjävlamediamarktkommertvingamigbetala500krändå.
Måste hämta ut den ASAP! (AHAH! kände plötsligt ett enormt behov av att använda det uttrycket)
Och sen, efter en stenhård Torsdag, så är det äntligen lov. Ledig i 10 dagar (Damn it, 1 Maj är på Söndagen, vi missar en ledig dag! DAMN IT!). Tack och hej for now MP, det kommer behövas.
Shit in.
Nu har skolan endast framkallat detta i ett ganska bra tag. Uppsatser, nationella, vanliga prov, och så Final Cut som inte vill sammarbeta. Jäkla filminställningar. Min ärkefiende.
Ska strax iväg och filma skräckis på GA, förhoppningsvis för sista gången. Vi MÅSTE verkligen bli klara nu, annars är vi körda. Och dåliga människor, eftersom vi kör så jäkla mycket med våra stackars skådisar. (Sally, Toivo, om ni läser det här (Jag slår vad om en miljon att Fredrik aldrig kommer läsa det här, hahah!) - NI GÖR ETT SÅ JÄKLA BRA JOBB!!! (OCH DON'T WORRY WE'LL MAKE UP FOR IT AND BJUDA ER PÅ PIZZA OCH FILMKVÄLL))
Har i alla fall läst igenom hela Public Relations-uppsatsen som jag ska redovisa imorn, och gjort lite anteckningar. Hoppas jag inte grillar Jossan och Linsan för hårt (men känner jag min och Chittans uppsats rätt så kommer även vi bli ganska välstekta).
Hm, what else? Jag har beställt födelsedagspresent till Mamma på Media Markt. Hoppasingetgickfelfördålovarjagattjävlamediamarktkommertvingamigbetala500krändå.
Måste hämta ut den ASAP! (AHAH! kände plötsligt ett enormt behov av att använda det uttrycket)
Och sen, efter en stenhård Torsdag, så är det äntligen lov. Ledig i 10 dagar (Damn it, 1 Maj är på Söndagen, vi missar en ledig dag! DAMN IT!). Tack och hej for now MP, det kommer behövas.
4 månader efter Lucia
Yo. Jag och Johanna har världens värsta uppsats att skriva färdigt tills imorgon, den handlar om Dagbladets PR. This is heavy stuff.
Imorgon är det även deadline på uppsatsen om första världskriget.
OCH, Skriftliga Nationella Svenska B. I fem timmar. Hej och Hå. Jag har packat M&M's, Kinder-choklad, och cola zero för att klara av detta monsterprov.
Och ikväll blir det Hallonglass och Vaniljmunkar, Kingdom Hearts och Heroes. Varför? För att idag är det 4 månader sen Lucia. Det måste man ju fira! Varje anledning att unna sig nåt onyttigt och asgott tar jag hemskt gärna emot.
Imorgon är det även deadline på uppsatsen om första världskriget.
OCH, Skriftliga Nationella Svenska B. I fem timmar. Hej och Hå. Jag har packat M&M's, Kinder-choklad, och cola zero för att klara av detta monsterprov.
Och ikväll blir det Hallonglass och Vaniljmunkar, Kingdom Hearts och Heroes. Varför? För att idag är det 4 månader sen Lucia. Det måste man ju fira! Varje anledning att unna sig nåt onyttigt och asgott tar jag hemskt gärna emot.
